Eva Norberg föddes på julaftonen 1915. Pappa Hjalmar kom från Sunnansjö. Han var god vän med sin fiol och bygdens spelmän.
Sitt första skolår gick Eva i Sunnansjö skola. Efter skilsmässa från Hjalmar valde mamman Elsa att med barnen återvända till Stockholm. Evas ungdomstid under tidigt 30-tal spenderades ofta bland vänner i Sofia församlings ungdomsgrupp, där bland annat Per-Anders Fogelström fanns med.
Eva Norbergs debut som författare skedde i slutet av 30-talet. År 1941 kom den första diktsamlingen Evig låga. Den följdes av en lång rad poesisamlingar, noveller och prosatexter.
Lyrikantologin Rummet har ett fönster (1997) gavs ut på nytt 2010 av Grangärdebygdens kulturförening.
Efter äktenskapet med prästvigde Karl Erik Hagberg kom 50- och 60-talens bestyr och vardagsliv kring hem och familj i Närke och Sörmland att prägla författarskapet.
Tillsammans med Anders Frostensson, Britt G Hallqvist och kyrkomusikern Lars Anderblad ägnade Eva mycket tid åt tillkomsten av Kyrkovisor för barn.
I 1986 års svenska psalmbok fanns 16 psalmer av Eva. Nio av dem finns i dag i den finlandssvenska psalmboken, liksom tre i den norska. Sjutton år efter Eva Norbergs bortgång, finns nu också fyra av hennes texter översatta till nordsamiska i Nordsamisk psalmbok – Sàmi Sàlbmagirji (2020).
Under 70 och 80-talet arbetade Eva med översättningar och texter till engelska julkoraler, körverk, psalmer och visor med jazzig prägel i samarbete medAnders Frostensson, Bo Setterlign, Georg Riedel, Bengt Hallberg och Jan Allan.
Efter att Eva Norberg år 1985 flyttat från boende och bibliotekstjänst i Sigtuna och Märsta till farmorsstugan i Sunnansjö, såg fler visor för barn dagens ljus.
Eva Norberg fick 1998 Johan Olof Wallinpriset i Stora Tuna kyrka och året därpå Dan Anderssonpriset vid Luossafesten i Skattlösberg med följande motivering: För hennes melodiska poesi med en ton så ren och klar som en fäbodpsalm som bottnar i Finnmarkens traditioner och i Dan Anderssons sökande efter ljus och mening – en poesi som klingar klarnad mot himlen och skänker lyssnaren både hopp och tröst. I sitt åttionionde levnadsår våren 2004 avled Eva Norberg Hagberg. Hon vilar på Lyvikskyrkogården i Ludvika.
Jag går i musik mot ett gränslöst ljus,
med höjda händer och själen fri
och hör mitt liv som ett avlägset brus.
går att en droppe av evighet bli.